Planen var närmast perfekt tidsmässigt. Tyra o jag skulle ta en tur ner till Skåne o passade på att lämna Unny till hundvakterna i Linköping eftersom hon löper. Det är nästan alltid underbart med en blandflock dvs både tikar o hanar men under vissa perioder så krävs det planering. Jag är egentligen ingen planerare utan tycker att det mesta löser sig bara man tar det sakta men säkert och anpassar allt eftersom hormonerna utvecklas. Vissa löp går nästan omärkta förbi medan vid andra tillfällen så kan även jag bli irriterad över att inte ha en plan. 
Årstid, boendesituation och en sjuk Ellyot gjorde det omöjligt för oss att inte planera så jag kände mig verkligen stolt att ha förekommit situationen med en tidsplan. Husse tyckte att hon åkte lite för tidigt men det handlade om att hans sängkompis inte skulle sova bredvid honom, alltså inte jag utan Unny. 

Vi har en härlig helg i Skåne tillsammans med dottern o vi lagar till en laxmiddag, nästan så god att jag skulle vilja dela med mig av receptet. Nästa dag är vi över i Köpenhamn och är barnvakt. Tyra känner igen sina kvarter o den korta promenaden tar lång tid. Hem för att se mello men med risken att middagen inte ska bli lika god som förra så köper vi hem lite thai. Dagen efter äter vi semla på ett mysigt kafé i Lund, dotterns första men jag har redan slutat räkna antalet. Fortfarande lite besviken av att jag missade saffranssemlan på Fjällbagaren i Sälen. Det är med känsla av vemod som vi packar ihop alla hundsaker från lägenheten. Vi inser att det är Tyras sista resa ner och att hon inte kommer bo där nere igen.

På vägen hem får jag samtal om att Unny inte mår så bra, hon kräks och får inte behålla något. Jag stannar förbi och köper det nödvändigaste för att möjligen kunna stoppa flödet. Planen var att vi skulle stanna förbi och äta middag tillsammans och ha det lite mysigt, men när jag kommer så blir det snabbt lite mat och sedan ringa First Vet och lite även Bagarmossen. Det blir en lång natt, hon kräks kaskader av blod, allt som hon får i form av vätska kommer upp, även vätskeersättning. Vi midnatt övergår det till blodiga diarréer. Jag sover inte utan vakar att hon andas och att hon inte är uttorkad. Trösten är att inte behöva låta hundvakterna ta hand om det. Vi får inte stopp på det. Det finns inget annat val än att på morgonen fortsatta vidare till Anicura Albano djursjukhus. 

Väl framme lägger de in henne och först idag fyra dagar senare kan jag hämta hem en medtagen liten Unny. Det blev en dyr men välbehövlig hotellvistelse för henne. Nu höglöper hon!!!! Men det känns inte läge att åka till Linköping med henne igen.  Hanarna som inte är i samma hus sitter och ylar efter henne. Hyalmar få testa munkpeppar… ändå fascinerande att det trots kraftiga vindar ändå känner löptiken Så var det med den planering 😉 Nu ska jag försöka sova zzzz 

Nähä det skulle jag inte, varför lyssnade jag inte på Ellyot utan tog för givet att det var hormonerna som snackade, han behövde visst gå ut… Nu har jag torkat bajs och gett honom Zoolac. Nu ska jag försöka sova igen…..zzzzz med öronproppar…lagar

Elementor #361

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *